Bödeln - föraktad och fruktad

Bödeln - föraktad och fruktad

Author: Historiska Media | Acast October 13, 2025 Duration: 52:30

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.


När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.


I det nymixade avsnittet 24 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, historiker vid Stockholms stadsmuseum, som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.


Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.


I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.


Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet.


Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt.


Piratavrättning i Hamburg (1573). Utsnitt ur ett flygblad från nyhetssamlingen av J. J. Wick, tryckt av Hans Weigel i Nürnberg. Källa: Sebastian Sonntag – Nachrichtensammlung J. J. Wick (1560–1586). Public domain (gemeinfrei).

Avbildningen visar en offentlig avrättning av sjörövare – en vanlig metod på 1500-talet för att avskräcka från piratverksamhet. Sådana avrättningar fungerade både som rättsskipning och som maktmanifestation i dåtidens hansastäder.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
När svenska arbetare slutade strejka [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 56:53
Strejker som kampmetod på arbetsplatser har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det är först med industrialiseringen som strejker och lockouter blev vanligt. Sverige har gått från att i början på 1900-talet vara e…
Adolf Hitlers apokalyptiska världsbild i praktiken (del 4) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:07:45
Adolf Hitlers vision om livsrum för det tyska folket gav fullt svängrum åt hans apokalyptiska världsbild. Kriget mot bolsjevikerna i Sovjet och utrotandet av det judiska folket var samma sak för Adolf Hitler. Ett raskrig…
Det stora sillfisket: När sillen gick till i Bohuslän [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 53:09
När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och v…
Erik Johan Stagnelius - romantikens mörka stjärna [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 52:45
Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är den svenska romantikens främsta poet. Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen. I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk…
Adolf Hitler – ett ledarskap som radikaliserade Tyskland (del 3) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:02:43
Adolf Hitler blev rikskansler i Tyskland den 30 januari 1933 genom stöd av nationella politiker som trodde sig kunna kontroller Hitler. För Hitler var makten i sig det överordnade målet, vilket också tillät en viss flexi…
Skånska kavalleriet - från ockupanter till kulturbärare [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:01:21
Ett väldrillat kavalleri kunde under stormaktstiden ändra förutsättningarna på slagfälten. För att kontrollera det nyligen erövrade Skåne inrättade Karl X de Skånske rytterne den 15 mars 1658, men det skulle dröja flera…