Bödeln - föraktad och fruktad

Bödeln - föraktad och fruktad

Author: Historiska Media | Acast October 13, 2025 Duration: 52:30

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad.


När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.


I det nymixade avsnittet 24 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, historiker vid Stockholms stadsmuseum, som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal.


Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.


I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd.


Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet.


Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt.


Piratavrättning i Hamburg (1573). Utsnitt ur ett flygblad från nyhetssamlingen av J. J. Wick, tryckt av Hans Weigel i Nürnberg. Källa: Sebastian Sonntag – Nachrichtensammlung J. J. Wick (1560–1586). Public domain (gemeinfrei).

Avbildningen visar en offentlig avrättning av sjörövare – en vanlig metod på 1500-talet för att avskräcka från piratverksamhet. Sådana avrättningar fungerade både som rättsskipning och som maktmanifestation i dåtidens hansastäder.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
U 137 – När gränsen skulle skyddas med våld [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 39:34
Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.Den sovjetis…
Karlskrona i skuggan av andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 46:26
När andra världskriget bröt ut 1939 hamnade Sverige, som neutral stat, i en prekär situation. Omgivet av krigförande stater hade marinen till uppgift att skydda svenska farvatten, eskortera handelsfartyg och upprätthålla…
Från segel till stål: Karlskrona genom krig och kris [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 41:58
Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg…
Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 43:50
I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men n…
Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 47:00
Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diploma…
Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 47:43
Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik gentemot Tokyo och u…
De första fascisterna [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 58:25
talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en masspolitik som ett s…
Gustav III:s kamp för och emot upplysningen [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 44:01
Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar…