Baltikums långa väg till självständighet

Baltikums långa väg till självständighet

Author: Historiska Media | Acast February 22, 2023 Duration: 1:02:01

Sovjetunionen var aldrig den monolitiska stat som många trodde i Västvärlden. Efter Stalins död 1953 kunde de sovjetiska rådsrepublikerna i Baltikum förhandla fram ett visst utrymme i förhållande till Moskva. Detta skulle senare bli oerhört viktigt vid frigörelsen från Sovjetunionen.


De historiska skillnaderna mellan Estland, Lettland och Litauen påverkade utvecklingen i de olika länderna efter frigörelsen från Sovjetunionen. I Estland kunde till synes oskyldig verksamhet som att rusta upp gamla stan i Tallinn öka historiemedvetandet. Medan Lettland fick en tuffare resa i frigörelsen från Sovjet eftersom den politiska och ekonomiska makten inte separerades fullt ut. I Litauen fungerade den medeltida stormakten Litauen-Polen som nationell inspiration.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina.


När Sovjetunionen kollapsade år 1991 efter några år av liberaliseringar av det kommunistiska systemet kom en rad nya och nygamla stater att framträda. De tre baltiska staterna tillhörde de mest nationalistiska av de sovjetiska rådsrepublikerna, men det fanns historiska skillnader som gjorde sig påminda under frigörelseprocessen.


De baltiska staterna blev självständiga första gången 1918 i kaoset efter den ryska revolutionen med undantag av Litauen som var en stormakt på 1400-talet. Men Sovjetunionen ockuperade Baltikum först 1940 och sedan igen 1944.


Fram till Stalins död 1953 var repressionen hård. Sedan kunde de lokala kommunistpartierna skickligt förhandla fram ett visst manöverutrymme i förhållande till Moskva. Men där Estland tidigt utvecklade ett civilt samhälle med olika föreningar som inte stod i opposition till statsmakten, blev utvecklingen mer stalinistisk i Lettland. Den litauiska nationalismen blev mer idealistisk än de mer pragmatiska esternas.


Bild: Första arbetsdagen med Noor-Tartu (Ung-Tartu) som var en studentrörelse i Tartu mellan 1979 och 1984 (från 1979-1981 hette den Kodulinn, eller hemstad). Det bildades mestadels av historiestudenter som ville göra något nyttigt för sin stad, utan att vara kopplad till någon officiell institution. Att städa stadsrum, samla in antikviteter och anordna kulturevenemang var rörelsens huvudaktiviteter. Från Noor-Tartu, Fotograf: Okänd, CC-BY-NC-ND


Musik: Freedom av jason szklarek, Storyblock Audio


Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.


Klippare: Emanuel Lehtonen


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
Magnus Ladulås kodifierade ståndssamhället [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 49:42
Magnus Ladulås (1240-90) verkade i en våldsam tid där han ville motverka laglöshet och stärka centralmakten. Han erövrade makten med våld från brodern Valdemar med stöd av den danske kungen Erik Klipping och kom att slå…
När svenska arbetare slutade strejka [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 56:53
Strejker som kampmetod på arbetsplatser har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det är först med industrialiseringen som strejker och lockouter blev vanligt. Sverige har gått från att i början på 1900-talet vara e…
Adolf Hitlers apokalyptiska världsbild i praktiken (del 4) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:07:45
Adolf Hitlers vision om livsrum för det tyska folket gav fullt svängrum åt hans apokalyptiska världsbild. Kriget mot bolsjevikerna i Sovjet och utrotandet av det judiska folket var samma sak för Adolf Hitler. Ett raskrig…
Det stora sillfisket: När sillen gick till i Bohuslän [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 53:09
När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och v…
Erik Johan Stagnelius - romantikens mörka stjärna [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 52:45
Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är den svenska romantikens främsta poet. Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen. I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk…
Adolf Hitler – ett ledarskap som radikaliserade Tyskland (del 3) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:02:43
Adolf Hitler blev rikskansler i Tyskland den 30 januari 1933 genom stöd av nationella politiker som trodde sig kunna kontroller Hitler. För Hitler var makten i sig det överordnade målet, vilket också tillät en viss flexi…