Dödslägren efter finska inbördeskriget (nymixad repris)

Dödslägren efter finska inbördeskriget (nymixad repris)

Author: Historiska Media | Acast August 27, 2022 Duration: 42:19

Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år på grund av svält, vattenbrist och ohyggliga hygieniska förhållanden. Rena avrättningar och dödsskjutningar förekom men de absolut flesta dog av de omänskliga förhållanden i lägret, som med tiden blev en internationell skandal.


Efter ett bittert inbördeskrig präglat av terror från både den röda och vita sidan vann den vita sidan med tysk hjälp. Efter det relativt korta kriget som pågick från januari till maj 1918 internerades över två procent av den finska befolkningen – det handlade om rödgardister som begått övergrepp, men också tvångsrekryterade soldater och socialistiska sympatisörer som inte gjort sig skyldiga till några brott.


I den nymixade reprisen av avsnitt 79 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och historieläraren Sture Lindholm som skrivit boken Fånglägerhelvetet Dragsvik – Massdöden i Ekenäs 1918.


De värsta lägerförhållandena uppstod i militärförläggningen Dragsvik utanför Ekenäs. Av tiotusen rödgardister som skulle ställas inför rätta för högförräderi dog mer än 3000 män under några få sommarmånader år 1918 i koncentrationslägret i Dragsvik. Många fångar var redan utsvultna och sjuka när de anlände till lägret eftersom de redan varit internerade i månader utan ordentligt med mat.


Mängden fångar, men också ett hat mot den röda sidan, gjorde att lägerledningen inte klarade av att hantera situationen. Svältkost, trängsel och snusk blev en dödlig mix som inte förbättrades förrän en hemlig rapport läckte till svensk press.


Lägerläkaren Toivo Ellilä skrev den 12 juni 1918:


”Vad tjänar det till med någon sjukvård och läkarverksamhet här när det inte finns mat. För att inte tala om sjukhusmat. Någon plats att placera patienterna. För att inte tala om sängkläder och dylikt. Flera fångar ber att de ska skjutas hellre än att svältas till döds här.”


Musik: Chopin Funeral March, Storyblocks Audio


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
Bödeln - föraktad och fruktad [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 52:30
Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman…
U 137 – När gränsen skulle skyddas med våld [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 39:34
Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.Den sovjetis…
Karlskrona i skuggan av andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 46:26
När andra världskriget bröt ut 1939 hamnade Sverige, som neutral stat, i en prekär situation. Omgivet av krigförande stater hade marinen till uppgift att skydda svenska farvatten, eskortera handelsfartyg och upprätthålla…
Från segel till stål: Karlskrona genom krig och kris [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 41:58
Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg…
Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 43:50
I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men n…
Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 47:00
Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diploma…
Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 47:43
Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik gentemot Tokyo och u…
De första fascisterna [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 58:25
talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en masspolitik som ett s…
Gustav III:s kamp för och emot upplysningen [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 44:01
Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar…