Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Author: Historiska Media | Acast February 15, 2023 Duration: 54:10

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började planera för statskuppen med syftet att återinföra enväldet.


När den planerade statskuppen höll på ett rinna Gustav III ur händerna tog konungen själv över ledningen av kuppen i Stockholm. Trots att Gustav III motiverade kuppen som en kamp mot adelsvälde var det i allra grad adelns privilegier som kungen försvarade.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland historiker och författare som arbetar på en bok om Gustav III.


Gustav III kallade sin statskupp för revolution. Kuppmännen som leddes av Gustav III personligen arresterade rådet. Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Detta satte punkt för de partistrider och den korruption som tidigare hade präglat svensk utrikes- och inrikespolitik. Kuppen stöddes av Frankrike med både pengar och direktiv.


Under frihetstiden i mitten av 1700-talet radikaliserades politiken med fokus på ökade sociala rättigheter. När adelns privilegier utökades till rättigheter för hela folket skapades ett stort missnöjde bland adeln. Utan adelns missnöjde skulle inte Gustav III kunnat genomföra sin statskupp.


Genom den nya regeringsformen från 1772 delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774.


Lyssna också på Svenska flottans historia: Vad Gustav III inte visste om öl.


Musik: Gustavs skål av Carl Michael Bellman framförd av United. Internet Archive, Public domain.


Bild omslag: Gustav III i kuppmakaruniformen

Alexander Roslin - Nationalmuseum


Klippare: Emanuel Lehtonen


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
Det kungliga hovet från Vasa till Gustav VI [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 49:47
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande ho…
Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år (nymixad repris) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 42:49
Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här…
Bonus: THX idag (teaser) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:28
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletGår det att få THX i dag? Finns det paralleller i nutid till kontroverserna kring THX.B…
THX – i brytpunkten mellan omsorg och kvacksalveri [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 44:11
Preparatet THX kan ha injicerats i upp till 150 000 människor under perioden 1952 till 1989 utan att nytta någonsin bevisades i vetenskapliga experiment. Människor som lämnats utan hopp av en bristfällig cancervård vallf…
Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm (nymixad repris) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 52:21
Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män…
Bonus: Historiekampen (teaser) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 2:18
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletEn frågesportspodd för alla quizfantaster där historiekunskaper - om allt från antika s…
Rekonstruktionen av unionen – Det amerikanska inbördeskriget del 3 [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 40:33
Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som ti…
Vändpunkten vid Gettysburg – Det amerikanska inbördeskriget del 2 [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 41:03
Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lees vilja att få till ett av…