När svenska arbetare slutade strejka

När svenska arbetare slutade strejka

Author: Historiska Media | Acast June 28, 2023 Duration: 56:53

Strejker som kampmetod på arbetsplatser har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det är först med industrialiseringen som strejker och lockouter blev vanligt. Sverige har gått från att i början på 1900-talet vara ett av de mest strejkande länderna i Europa till en arbetsmarknad där strejkdagarna kan räknas på händernas fingrar.


De första stora strejkerna i slutet på 1800-talet handlar om arbetarnas rätt att organisera fackföreningar. Och trots att facken ofta förlorade de första stora strejkerna lärdes sig LO av nederlagen och företagens organisationer kom med tiden att uppskatta en centraliserad motståndare.


I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Jesper Hamark, ekonomhistoriker verksam vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Han är aktuell med boken Strejk - Från satans svarta kvarnar till gigekonomin.


När näringsfrihet infördes i Sverige 1864 fanns inte någon fackföreningsrörelse och föreningsfriheten kom inte att regleras i lagen som i Storbritannien där industrialiseringen tog fart redan i slutet på 1700-talet.


De första stora strejkerna som Sundsvallsstrejken 1879 och storstrejken 1909 utlöstes av arbetsgivarnas lönesänkningar. Arbetarna förlorade båda strejkerna, men i takt med samhällets demokratisering och arbetarnas organisering blev strejkvapnet en maktfaktor. Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan arbetsmarknadens parter LO och SAF inleder en lång period där strejkerna är oerhört få och ofta avtalsstridiga.


Facket förlorade storstrejken 1909, där över 300 000 arbetare gick ut i strejk i protest mot låga löner och dåliga arbetsförhållanden. På kort sikt blev det ett stort nederlag för facken, men arbetarna lärde sig med tiden.


Bild: Arbetarna har samlats på Norra Bantorget för demonstration vid storstrejken år 1909. Fotograf: Malmström, Axel. Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Creative Commons. CC-BY


Musik: Arbetets söner med Joel Mossberg från 1916, text Henrik Menander, Internet Archive, Public Domain.


Lyssna också på Kata Dalström utmanade både överklassen och arbetarrörelsen


Klippare: Emanuel Lehtonen


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
Historia Nu Dok - Sverige och det kalla kriget (teaser) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 1:28
Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. I den här dokumentärserien i tre delar undersöks Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda Sverige var i fall kriget blev oundv…
Kungamakten från forntid till nutid (nymixad repris) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 51:50
Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhälle…
Slaget i Tammerfors vände finska inbördeskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 45:06
Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska trupper inte själva s…
Människorna som befolkade Europa [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 58:00
Europa befolkades i flera vågor av invandrande jägare, bönder och senare indoeuropeiska herdar under tiotusentals år. Vandringsmönstren skiljer sig också åt mellan kvinnor och män där vandrande jägare skaffade barn med b…
Herulerna glömde aldrig Västkusten under sina folkvandringar [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 59:55
Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under folkvandringstiden uppg…
Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person (nymixad repris) [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 44:19
Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och me…
Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 54:03
Chiang Kai-shek (1887-1975) var Kinas ledare under en mycket svår period i landets moderna historia. Han ledde republiken Kina i strider mot krigsherrar, japanska inkräktare och förlorade sedan inbördeskriget mot kommuni…