Romarrikets grafitti - att närma sig vanliga romare

Romarrikets grafitti - att närma sig vanliga romare

Author: Historiska Media | Acast November 10, 2025 Duration: 1:02:37

När vi läser graffiti på badhusen, statyer och gravmonument i det antika Romarriket kommer vi närmare de vanliga människorna än i elitens klassiska texter från Rom. Här framträder hela människan med allt från kärleksklotter, snusk, skämt, förbud, reklam och sorg.


Vår bild av romarriket kommer i stor utsträckning från klassiska författare ur den yppersta eliten. Men överallt har vi hittat klotter av vanliga människor– allt från slavar, kvinnor, kärlekspar, värdshusägare till skolungdomar. Romarna levde i en utpräglad urban miljö och trots att 2000 år har förflutit kan vi känna igen oss i romarna.


I reprisen av avsnitt 48 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dominic Ingemark, docent i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. Han har skrivit boken Väggarnas vittnesbörd – Graffiti och gravinskrifter berättar om livet i romarriket.


Vi sidan om klotter på vers lär vi oss mycket om romarrikets vardagsliv genom skriven reklam för politiker, värdshus och gladiatorspel. Även barnen framträder med barnsliga teckningar och skolungdomars klotter utifrån klassiska texter de läst i skolan.


Mest drabbad blir man av gravinskriptioner där sorgen efter en älskad hustru eller ett älskat barn känns flera tusen år efter skrevs.


Bildtext: Vägginskription på puts från det romerska museet i Augusta Raurica, fotograferad i augusti 2013. © Codrin.B / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0.

Inskriptionen är ett exempel på romersk epigrafik och vittnar om det administrativa och kulturella livet i den romerska provinsstaden Augusta Raurica, belägen i dagens Schweiz. Sådana texter erbjuder viktig kunskap om språkbruk, social struktur och lokal förvaltning i det romerska imperiet.


Musik: ”An Appreciation” av The Music of Ancient Greece är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-DelaLika 3.0 Internationell licens (CC BY-NC-SA 3.0).


Denna musikaliska tolkning ger inblick i hur antikens greker upplevde musikens roll i ritualer, festligheter och filosofi. Återskapandet bygger på bevarade noter och historiska källor och hjälper forskare och allmänhet att förstå kulturens ljudvärld.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Historia.nu med Urban Lindstedt är en podcast som tar historien på allvar, men som aldrig blir torr eller akademisk. Med Urban Lindstedt, en journalist med ett uppenbart nörderi för ämnet, i spetsen, blir varje avsnitt en utforskning av de människor och vändpunkter som verkligen format vår värld. Varje vecka bjuds du in till en ny konversation med en sakkunnig gäst, där samtalet kan svänga från det närgångna och märkliga-som 1600-talets bödlar och deras samhällsroll-till de väldiga geopolitiska krafterna bakom ett imperiums uppgång och fall. Det är i dessa samtal som historien får liv; genom att gräva i myterna kring vikingarna eller att reda ut de komplicerade trådarna i en spionaffär under kalla kriget. Här handlar det om berättelser, om människor under press, om soldaters öden och om de ibland överraskande kopplingarna mellan då och nu. Att lyssna på den här podcasten är att ge sig ut på en veckovis upptäcktsfärd där förfluten tid ständigt visar sig vara relevant, fascinerande och ofta häpnadsväckande underbar. Du får följa med Urban och hans gäster in i historiens många olika rum, alltid med en känsla för det mänskliga dramat och de detaljer som gör det förflutna begripligt. Det är en resa som påminner oss om att historien inte bara är något som står i böcker, utan en levande kraft som fortfarande formar vår nutid.
Author: Language: Swedish Episodes: 100

Historia.nu med Urban Lindstedt
Podcast Episodes
U 137 – När gränsen skulle skyddas med våld [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 39:34
Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.Den sovjetis…
Karlskrona i skuggan av andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 46:26
När andra världskriget bröt ut 1939 hamnade Sverige, som neutral stat, i en prekär situation. Omgivet av krigförande stater hade marinen till uppgift att skydda svenska farvatten, eskortera handelsfartyg och upprätthålla…
Från segel till stål: Karlskrona genom krig och kris [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 41:58
Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg…
Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 43:50
I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men n…
Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 47:00
Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diploma…
Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 47:43
Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik gentemot Tokyo och u…
De första fascisterna [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 58:25
talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en masspolitik som ett s…
Gustav III:s kamp för och emot upplysningen [not-audio_url] [/not-audio_url]

Duration: 44:01
Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar…