När al-Qaida den 11 september 2001 flög in med tre kapade passagerarflyg i World Trade Centers tvillingtorn i New York och i Pentagon skulle 3 000 människor dö. Supermakten USA var skakad och en månad senare inleddes president George W Bush krig mot terrorismen genom ett anfall på al-Qaida-baser i Afghanistan. I kampen mot terroristerna skulle USA frångå grundläggande rättsprinciper.
Det blev USA:s längsta krig som senare följdes av en fullskalig invasion i Irak, vars regim helt saknade kopplingar till al-Qaida, som skulle kosta 100 000-tals människor livet och skapa grunden till den mest hänsynslösa terrororganisation världen skådat i Islamiska staten som kom att kontrollera stora delar av Irak och Syrien.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordquist som är aktuell med boken USA:s hämnd - Kriget mot terrorismen.
Kriget mot terrorismen utropades av USA:s president George W. Bush i ett tal till kongressen den 20 september 2001, nio dagar efter terrorattackerna mot New York och Washington. Trots att kampanjen inte riktades mot enskilda länder har den varit mest koncentrerad till tre huvudsakliga arenor: Afghanistan, Irak och Pakistan. Andra länder, såsom Jemen och Somalia, har också varit mål för attacker inom ramen för kriget mot terrorismen.
Kriget mot terrorismen ledde till många frågor och kontroverser, inklusive påverkan på medborgerliga friheter, användningen av tortyr, rollen för privata militära entreprenörer och effektiviteten av militärstrategin. Kriget påverkade också världens syn på USA.
Invasionen av Afghanistan var tänkt som en kort, intensiv militärinsats för att slå ut al-Qaida och talibanregimen, men resulterade i det längsta kriget i USA:s historia – med stort lidande bland den afghanska civilbefolkningen som konsekvens. Trots den omfattande jakten på al-Qaida lyckades Usama bin Ladin och de andra ledarna att smita undan och senare återuppta sin verksamhet.
Operation Enduring Freedom (OEF) innebar intensiva bombningar och markattacker i delar av Afghanistan. Talibanregimen föll snabbt, men Usama bin Ladin och andra ledare flydde till grannlandet Pakistan. USA etablerade även en fängelseenhet på Guantánamo-basen på Kuba för att internera misstänkta terrorister utanför det skydd som den amerikanska konstitution hade givit i USA. Flera visade sig vara människor som bara varit på fel plats vid fel tidpunkt.
Efter Afghanistan riktade USA uppmärksamheten mot Irak, där man hävdade att Saddam Hussein utgjorde ett hot på grund av sitt påstådda innehav av massförstörelsevapen och sitt stöd till internationell terrorism. Invasionen av Irak motiverades med lögner och falska underrättelserapporter om Saddam Husseins massförstörelsevapen och regimens påstådda kopplingar till al-Qaida.
Den internationella uppslutningen kring invasionen av Irak var betydligt mer begränsad än i fallet Afghanistan, och FN-inspektörerna hittade inga bevis för massförstörelsevapen i landet. Efter att ha störtat Saddam Hussein stod USA dock inför en långdragen och våldsam konflikt i Irak, där olika extremistgrupper och al-Qaida etablerade sig.
Lyssna också på al-Qaida – från gerillabas till internationell islamistisk terrorism
Bild: Fångar på Guantánamobasen (januari 2002) Fotograf: [Shane T. McCoy](https://en.wikipedia.org/wiki/Shane_T._McCoy), U.S. Navy, Wikipedia, Public Domain.
Musik: Taiko Drum Main av Giuseppe Rizzo, Storyblocks Audio
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
